Promenadsällskap sökes ;-)
Vad ska man säga? Det har varit en halvbra dag, en sådan dag som man lika gärna kunde varit utan. Var trött igår, gick till sängs innan kl 22 och upp idag kl nio. Var kanske någon timma för länge, men vad spelar det för roll... Åkte till stallet och red en runda. Det var väl okej, men inte mer. Hästen hade roligt i alla fall, maxade i galoppen ;) Sen var det bara tillbaka till stallet och fan vad jag irriterar mig på det där jävla höet som ska packas i påsar och vägas och fan och hans moster. Så får inte min lille prins så mycket han behöver ens för att det är en tjock tant i hagen som vill ha allt. Hobbe är också rätt duktig på att äta, men han är i alla fall inte bred som ladgårdsvägg över arslet. Ja, jag blir irriterad på den förbannade hästen ibland. Men inte värre än vad jag är på den andra skithögen i hagen. Förbannade kreatur som aldrig kan lyssna på vad man säger till honom. Hur många gånger har inte jag hotat med att binda fast honom i ett träd längs väg 25 och lämna honom där... Hmm... Ouppfostrade djur, inte deras fel såklart.
Var hos psykologen idag. Kändes bra faktiskt, ventilera lite. Där kommer saker fram som jag aldrig reagerat på annars. Jag reflekterar över mitt liv på ett annat sätt. Om några veckor kanske jag har en helt ny syn på livet... Då blir det förändringar kan jag lova.
Jag måste motionera mera. Det är lite tråkigt att promenixa själv, jag vill ha sällskap att prata med. Slå en pling så kan vi vandra en stund om jag inte är i stallet =P Ska jag gå ner tio kilo till innan maj så får jag nog sätta igång nu ^^
Det är sunt att ventilera och växa som människa. Men det är också självsanerande och jobbigt. Men inget ont som inte för ngt gott med sig.
