surrounded

Igår skulle vi kört med PS till Annas hästshop i Läckeby för att testa sadlar. Jag åkte hemifrån strax efter nio, vi skulle åka från stallet halv tio. Japp, till stallet kom jag och hästarna lastades (Nella fick åka med som sällskap). Väl inne i transporten börjar PS stöka lite, men lugnade ner sig när vi körde. Kom till Kristvallabrunn och tittade till dem, allt lugnt. Åkte en bit till och hela transporten börjar slingra över vägen, sparkar och slag mot väggarna. Hmm... Stannade till för att kolla dem igen, jag ut, fort som fan och kolla till dem, Jennie på väg ut från bilen när jag öppnade dörren och såg att Nella ramlat omkull! =O Hon försökte inte ens resa sig, fan så läskigt det var =S Skrek på Jennie och Stefan att de måste komma, försöka få av Nella grimman, som hindrar henne från att röra sig och så öppna luckan och få ut PS, lossa inredningen och allt på en gång för att få upp Nella, som försöker resa sig. Hon satt fast med bakbenet i transportskyddet fram och fick ju naturligtvis inget fäste på det sättet, kommer längre och längre fram och försöker gå ut genom dörren fram. Underbara Nella som alltid är stencool, ingen panik här inte! Det är bara människorna som får panik i det här läget. Stefan försöker mota henne så han kan stänga dörren... Vi får ut Nella bakåt i alla fall, efter mycket om och men. På med grimman och försöka få av skydden, ett av dem fick vi skära loss, hade kilat fast mellan skon och hoven. Tur vi känner någon där i Läckeby, gick ett par hundra meter till baka och ställde in dem i varsin box. Kollade igenom benen men inga skador, bara ren TUR! Bara tanken på att få med dem hem igen gav ju ångest. Jennie fick ringa några samtal utan resultat så vi fick åka hem utan hästar. Fick efter en stund tag på jourveterinären som kom och gav hästarna lugnande. Inte slut där såklart. Gick jättebra att lasta dem igen och första biten blev lite balansövning för dem, men sen verkade det gå bra. Fick stanna efter ett tag i alla fall och kollade till dem. Jaha, tänkte jag, finns inget vi kan göra nu utan det är bara åka hem och ta konsekvenserna. Väl hemkomna så var de så trötta att vi knappt fick dem ur transporten, blodstänk överallt och en superstressad häst, trots lugnande. Så bara in med dem i stallet, låta dem lugna ner sig och jag konstaterade att såren såg värre ut än de var.

Ja, det var väl i stort sett min dag. Jag hann äta lite och duscha sen gav jag mig iväg till Thomas och party. Lite för full blir man när man slappnar av efter dagens händelser =P Trevligt med många skratt blev det! Tack för den kvällen =) Kameran glömde jag ju såklart där, full som jag var. Ska hämta den sen så bilder kommer både på bilddagboken och Facebook =P